Växtskådning i Sydnorge 29 juli
– 6 augusti 2006
Erling
Jirle (bilförare) & Rune Svensson (kartläsare). 312 mil med SAAB 9000
1988, nyvaxad och fylld med svensk
mat och öl.
Växtnamnen
följer listan “Förteckning över nordens kärlväxter” av Thomas Karlsson, som
även bokserien Flora Nordica överensstämmer med. Reidar Elven i Lid & Lid
följer inte detta, utan istället systematiken och namnskicket enligt det
Pan-arktiska floraprojektet. I dessa fall har alternativa vetenskapliga namn
satts inom hakparantes [ ].
29 juli
Avfärd
06:55 från Lund. En stekhet dag denna extrema sommar. +31°C.
S. Wallhamn, Valla, Tjörn, Boh.
Vitnoppa,
Pseudognaphilium
luteoalbum (SE BILD) Fläckvis
riklig i fin blom inne på travtränings-
och motorcykelområde. Isländskt
importerat lavagrus på delar av området.
Följearter:
Grå
ögontröst, Euphrasia nemorosa
Dvärgarun,
Centaurum pulchellum
Rödtoppa,
Odontites vulgaris
Dingle station, Boh.
Fortfarande
rikligt med vitblommande – svagt gulaktiga greniga kungsljus, Verbascum luchnitis på banområdet
Spetsoxbär,
Cotoneaster villosulus spridd i norra vägkanten
Sen
häggmispel, Amelanchier alnifolia dito
Balsamgran,
Abies balsamea fröplantor i norra vägkanten
NORGE
Efter
att ha läst många långa exkursionsrapporter i många årgångar av Blyttia hade vi
förhoppningar om att hitta lite spännande ruderater i Norge. Men vi blev mycket
förvånade av hur oerhört artfattigare Norge är på både jordtippar, skräpmarker
och längs vägkanter. Det är ytterst torftigt jämfört med exemplevis Skåne. Enda
lokalen med någorlunda intressant flora var Valberg, där fanns nattljus m.m.
Kom ej
in på soptippen Ødegården, men kollade en avfallsanläggning intill. Inget av
intresse.
(hittade
ingen jordhög med sojaavfall bakom Ødegården). Och Norge verkar numera liksom
grannländerna ha gått över till att importera färdigmalet sojamjöl, tar ej
längre in sojaplantor för egen processning, så arter som vit praktvinda (Ipomea lacunosa) som vi var ute efter
kommer troligen att försvinna på sikt.
Kambo, N. Moss. Norska Lantmännens kvarn.
Stängt
med höga staket, kollade lite runtom. Inget av intresse.
Møllebyen
verkar vara på väg att bli lyxigt bostadsområde. Sterilt.
M.
Petterson & Co hade staket och kameror runtom, och de har slutat ta in
utländskt obarkat timmer. Liksom i Tofte är det i så fall färdigbarkat buntat
timmer som kommer in.
Och
enligt Tore Berg är åtminstone den ena arten utländskt björnbär här
överschaktat, men kan kanske ha överlevt om man kommer in på området och vet
exakt plats.
Men vi
hittade inget av intresse i Moss.
Körde
även inom Sarpsborg, vid det stora
pappersbruket såg vi inte mycket timmer, fast det var svårt att få en överblick
utifrån.
Längs
grusväg under kraftledning i Nordskogen.
Spärrkrusbär,
Ribes divaricatum. Rikligt förvildad
båda sidor om vägen. Tillsammans med jätteloka, Heracleum mantegazzianum och örnbräken, Pteridium aquilinum. 3 arter som en biodlare här tyckte alla borde
utrotas.
Sov över
hos Kristina Bjureke på Tonsenhagen
i Oslo (lektor på Botaniska Have och god vän).
30 juli
Enormt
skyfall på Tonsenhagen på morgonen, så vi avvaktade med avfärd.
Men när
vi kom till Ski bara 3 mil åt sydost klockan 11 var det snustorrt och stekande
sol !
Italiensk
oxtunga, Anchusa azurea Naturaliserad i slänten vid
lokstallet på banområdet. Delvis i blom.
Ola Narr, skogsdunge på Tøyen i Oslo (vid Økernveien).
Försökte
hitta moupinoxbär (Cotoneaster
moupinensis) som Tore Berg visade Jirle här 1998,
men vi gick nog för långt
norrut. Ola Narr är en skifferskärning med lundskog i centrala Oslo.
Spetsoxbär,
Cotoneaster villosulus
Svarttry,
Lonicera nigra
Brun
tulkört, Vincetoxicum rossicum som
sågs i vägkanten av Jirle 1998 verkar ej vara kvar.
Liten
båtutflykt med en färja som passande nog hette “Oslo X” från Vippetangen. Tar
bara 20 minuter ut. Öl på soldäck.
Mellan
Gressholmen och Rambergøya har man fyllt ut sundet med krossten för cirka 100
år sedan så att öarna binds samman, här fanns tidigare industrier,
Nu har
brun tulkört (Vincetoxicum rossicum)[russesvalerot] invaderat området i 10 000-tal. Kristina m.fl.
försöker hindra att den sprider sig upp på Rambergøya, men det är nog en
hopplös uppgift. Brun tulkört är en mycket aggressiv “invasive species” och
finns på flera av öarna i Oslofjorden, där den trivs på de torra steniga
områdena. Liknar områden på Gotland med tulkört, och Oslofjordsöarna är ju
kalkrika även de.
![Arabis brassica [kålskrinneblom]](Images/norge-03.JPG)
20 meter
in på Rambergøya, vid reservatsskylt, på lerskiffer;
Hedmåra,
Galium sterneri [bakkemaure] växer i
små kuddlika mattor, likt en fjällväxt på vindblotta.
Arabis brassica
[kålskrinneblom]. (SE BILD) Saknar svenskt namn. 4 stora ex med fröskidor, helt intakta med blad.
Kul
att denna växt fanns kvar i så fint skick trots den torra heta sommaren. Andra
lokalen för Norge, funnen här 2004,
den första är Malmøya 1998 (båda publ. i
Blyttia).
Längs
västsidan av skolan rikligt med vanlig nejlikrot och rysk nejlikrot, Geum aleppicum. Såg likadant ut som
1998.
Kollade
Ola Narr igen.
31 juli
Idag
skulle vi träffa Tore Berg på Botaniska muséet klockan 9. Fast Tore behövde
pressa växter 2 timmar,
så vi gick en tur i Botaniska trädgården i ösregn och
fikade i stadsdelen Grønland.
Klockan
11 gick vi igenom kartor och frågor om vissa arter vi inte hade bra
lokaluppgifter på.
Klockan
14 var vi klara för avfärd med Tore .
Vi
kollade områdena runt en handelsträdgård där det tidigare funnits en del
ruderater.
Ett
ogräsfält var fullt med pepparmynta, Mentha
xpiperita + någon hybrid, i övrigt lite av intresse.
Denna
branta ås är en fin växtlokal, med ett antal arter som naturaliserats sedan lång
tid. Besökt av Jirle & Berg 1998, men man hittar alltid lite nytt här.
Vi
vandrade upp längs serpentinstigen till café Åspaviljongen halvägs upp till
toppen och området strax öster detta.
Indiskt
oxbär, Cotoneaster simonsii. Flera buskar i nedersta delen av
stigen.
Rynkoxbär,
C. bullatus. 1 buske
Bergoxel,
Sorbus latifolia.
Ulloxbär,
C. tomentosum. Öster om caféet
Kaprifol,
Lonicera caprifolum. Stort bestånd i skogen öster om
caféet
Vanlig
svarttall, Pinus nigra.
Weymothtall,
Pinus strobus. Naturaliserad eller
planterad ? Denna art är alltid infekterad av svampen Cronartium ribicola och får ej längre planteras i Norge.
Åt
middag i Drammen med Tore Berg, som sedan skulle hem och packa, Rune och jag
körde vidare.
Inget av
intresse
Hoppade
över ruderatlokalen Revet i Larvik,
enligt telefonsamtal med Trond Grøstad var nu tyvärr området inhägnat med höga
staket och troligen oåtkomligt.
Sökte i
norra kanten av beteshage vid bergknalle efter en gammal lokal för
sommarnunneört, Capnoides sempervirens.
Hittade inga spår.
Tältade
i skogen vid infarten till stenbrott i Tvedalen, på gränsen mellan
Vestfold/Telemark.
Trodde
det skulle vara ett lugnt ställe, men det fanns en skylt upp till ett ställe
som heter “Blue Pearl A/S” med livlig biltrafik. På natten hade någon stulit
båda registreringsskyltarna på bilen ! Fixade hjälpligt nummer på bilplåten med
eltejp och silvertejp på morgonen.
1 augusti
Vägkrog
vid gamla bron över Frierfjorden i Brevik,
söder Porsgrunn, Telemark
(man kör
av E18 och följer skyltning till restaurang, tips av Tore).
Grenmarsoxel,
Sorbus subpinnata. Endem. (SE BILD OVAN) 3 ex
bakom nätstaket vid P-platsen på konferenshotellets baksida. Ägaren kom
givetvis genast ut och undrade vad vi gjorde. De har oftast inte koll på att de har
en sällsynt art på sin mark och blir oftast lite stolta när de får reda på det.
Grenmar kallas södra delen av Telemark.
Flera ex
av Sorbus aria-typen
(vitoxel/klippoxel/norskoxel. Ej bestämda).
Indiskt
oxbär, Cotoneaster simonsii (typiska långa bågböjda blad)
Häckoxbär,
C. lucidus (möjligen planterade)
Polisanmälde
stölden av registreringsskyltar hos polisen i Brevik (tog bara 20 minuter).
Valberg,
Kragerø, Telemark
En fin
växtlokal på sydsidan av ett kalkrikt berg på halvön norr om staden Kragerø.
Här
finns en blandning av barlastväxter, trädgårdsflyktingar och ruderatväxter. Här
finns fyllitstenbrott, men vi besökte bara sydsluttningen nedanför gården
Valberg.
Fagerviol,
Viola suavis. Riklig längs
strandstigen. Naturaliserad sedan 1890.
Luktviol,
V. odorata. Strandstigen (skall finnas luktviol x fagerviol här,
vi såg inga missstänkta sådana)
Taklök, Sempervivum tectorum Strandstigen
Gullregn,
Laburnum anagyroides dito
Parkfryle,
Luzula forsteri i backen upp till gården
Valberg, på endast ett litet område
Gulkronill,
Hippocrepis
emerus riklig både i backen och längs
strandstigen
Bergjohannesört,
Hypericum montanum i backen
Blåhallon,
Rubus
caesius strandstigen
Rubus
caesius x idaeus dito
Rubus cf. lindleyanus
Serie Rhamnifolii. Båda sidor av ett rött garage, vid berget. Tips av Tore
Berg. Känd sedan 1994 härifrån men ej säkert bestämd.
Vi
lagade lunch vid p-platsen bestående av matjessill & nypotatis. Rune
spankulerade runt lite under tiden och hittade;
Knippnejlika,
Dianthus armeria. 5 ex på liten
grushög vid vattnet. Detta verkar vara en ny art för Telemark och bara fjärde
fyndet för Norge enligt Lid 2005.
Belägg. (SE BILD OVAN). Vi kommer nog att skriva en
liten notis i Blyttia.
Akleja, Aquilegia vulgaris 2 ex på grushögen
Hästkastanj,
Aesculus hippocastanum 3 ex på grushögen
Skatnäva,
Erodium cicutarium på grushögen
Syrén, Syringa vulgaris på grushögen
Vildpalsternacka,
Pastinaca sativa var. sylvestris [villpastinakk, var. sativa enligt Lid 2005, en typisk ballastplanta för området].
Riklig i området runt P-platsen. Högvuxen, och gråluden av mjuka täta hår.
Mursenap,
Diplotaxis muralis
Bossvik
på vägen mot Tvedestrand, Aust-Agder
Atlantnäckros,
Nymphea alba ssp. occidentalis. Små vita blommor, oftast
ej helt utslagna. Sågs i många pölar längs sydkusten, mellanformer till andra
taxa förekommer.
Väntade
sedan en timme i ösregn i hamnen i Gjevik på att bilfärjan skulle gå och att
Tore med sin kamrat Per skulle komma från Drammen. De hann fram 10 minuter
innan färjan kom, samtidigt slutade det regna. Vi hade bra flyt med regnandet
längs Norska sydkusten utom på ett ställe syd Ogna, ofta regnade det under
bilfärd men inte när vi skulle kolla efter växter.
Tog
färjan från Gjeving 16:35 till Yttre Lyngør, Tvedestrand, Aust-Agder
En
mycket pittoresk liten by med vita trähus på den södra av Lyngør-öarna.
Ovanför
bebyggelsen, på klippor. växer;
Krattbjörnbär,
Rubus langei Serie Rhamnifolii. (SE BILDER NEDAN) Typiska upprätta blomställningar, och
väldigt taggigt bladskott, känd härifrån sedan 1990.
17:30-färjan
tillbaka.
Rune och
jag körde vidare själva till Marivoldens camping, Grimstad, AA. På bergknalle bakom receptionen
ett litet förtorkat ex av;
Småoxel,
Sorbus subarranensis Endem. (SE BILD) (Sur campingvärd krävde legitimation av
oss för att vi gick in 5 m bakom receptionen ! Han brukar klippa ner oxeln när
den brer ut sig...).
Sedan
vidare till Skotteviks camping, Lillesand, AA. Framme 21:00. Tore & Per kom 22:30.
4-bäddshytt 700 NOK.
2 augusti
Tore
Berg förevisade skotskt björnbär, Rubus
fissus Serie Suberecti, (SE BILD) vid vägkanten mellan vår hytte #35 och toaletten.
Denna art har troligen kommit in med flyttfåglar från Skottland, känd sedan
1990 på 12 lokaler på Helleneset SV Lillesand.
Ej funnen ännu i Dk eller Sv.
Vi
tittade även på ett ex av björnbäret i sydkanten av stora parkeringen innan
receptionen, på nordkanten var de bortrensade.
Det hittas en hel del arter vid
ställen med uthyrningshytter, eftersom norska botanister verkar föredra hytter
framför tält.
Vi hade
fått tips av Tove Hafnor Dahl, upptäckaren av strandsiljan på Varholmen, att
fågelskådaren Eldar Wraanes hade tittat på den 2005. Han var på Svalbard i
början av veckan, men kom hem 1 augusti. Jag bokade båttur med honom klockan
10:00 2 augusti i Eftevåg. Det var lite svårt att hitta dit, vägen vi tog
slutade vid en privat brygga och inte i den lilla hamnen i Eftevåg, men med hjälp
av mobilen fick vi tag på Eldar som hittade oss strax norr om hamnen.
Det
regnade igen, men under besöket på Varholmen var det vanligt regn så att det
gick att fotografera. Under hemfärden övergick det emellertid i åska och enormt
kraftigt skyfall.
Varholmen, SO Eftevåg, Kristiansand, Vest-Agder
Strandsilja,
Crithmum maritimum 1 stort ex på holmen, ganska nära
vatten. (SE BILDER OVAN)
Fantastiskt
att tänka sig att den troligen kommit in från Brittiska öarna med frö guppande
på vattnet. Den har hittats på ung. 7 lokaler i Lillesand, Kristiansand,
Farsund, Flekkefjord och Hå mellan 2001-2004, men enligt telefonsamtal med
Oddvar Pedersen är den ej funnen på de andra lokalerna senaste 2 åren. Så detta
är enda kända plantan i Norden sedan 2005.
Vi
tackade Eldar Wraanes väldans mycket för att han ställde upp med båt i det
dåliga vädret. Han tyckte bara det var trevligt med intresserade botanister och
ville inte ens ha bensinpengar för besväret.
Efter
båtturen till Varholmen sa vi adjö till Tore & Per i skyfallet.
Harkmark
kyrka, Mandal, VA.
Sökte
lacksenap, Coincya monensis ssp. cheiranthos sydost kyrkan (tips av Trond
Grøstad), hittade inget. Målad här i Mosssberg. Finns den kvar ? Hyfsade
torrängar längs vägen. Österut en odling med kvarstående trädgårdsväxter som
lövkoja (Matthiola sp.) svartklint (Centaurea nigra), strävrudbeckior (Rudbeckia
hirta).
Uppehållsväder.
Eikebrekk
- Tregde, O Mandal, VA.
Lunchpaus
mellan regnskurarna.
I
vägskälet ner mot ön Skogsøy sprengelsbjörnbär (Rubis sprengelii Serie Sprengeliani) och lundgamander (Teucrium scorodonia), och i södra
vägslänten (cirka 200 m väst gångbro i trä över vägen från en camping/stugby
vid Eikebrekk);
Norskt
björnbär, Rubus nemoralis Serie
Rhamnifolii. (SE BILD OVAN) (Tips av Tore Berg)
Efter
att ha kört mycket på den supertradiga E18 (smal, krokig, dålig asfalt, hade på
sin höjd fått bli länsväg i Sverige !!) lämnade vi den och körde den likaledes
extremt krokiga “Nordsjövägen” riksvei 44, men med mindre trafik och häftigare
natur, kalfjällsliknande karg klippterräng.
Väg
44, vid serpentinväg ca 1 km upp från byn Åna-Sira, Eigersund, Rogaland
Sørlandsoxel,
Sorbus subsimilis Endem. (SE BILD OVAN) (upptäckt av Rune
från bilen !)
500
meter längre upp i backen, väg 44;
Gruslupin,
Lupinus perennis (SE BILD OVAN) flera ex fortfarande i fin
blom (upptäckt av Rune från
bilen !)
Längst
in i änden av Jössingfjorden gör väg 44 en skarp sväng och går sedan in i 2
tunnlar längs den spektakulära lodräta bergväggen (SE BILD).
På ömse sidor vägen i den
skarpa kurvan;
Sörlandsoxel.
Sorbus subsimilis 3 ex (tips av Tore Berg)
(700
meter efter kurvan kommer man till en glasskiosk och utsiktsplats över
Jössingfjorden, 3 km längre upp ligger byn Hauge. Kommunen heter Eigersund.).
Storevarden,
Trosavigveien, Hellvik, Eigersund, Ro.
Denna
lokal hade vi fått inprickat av Jan-Thomas Johansson, besöktes av
SBF-exkursionen 2005. Såg ut att kunna vara ett naturreservat, men det fanns
ingen skyltning eller info.
Ett
område med backmyrar och en smal zon strandäng.
Ett
åskväder med enormt kraftigt skyfall fördröjde oss....
Blodtopp,
Sanguisorba officinalis vanlig
Klockgentiana,
Gentiana pneumonanthe
Klockljung,
Erica tetralix
Mossnycklar,
Dactylorhiza sphagnicola
Myrlilja,
Narthecium ossifragrum
Atlantnäckros,
Nymphea alba ssp. occidentalis.
Strandkål,
Crambe maritima
Gruslupin,
Lupinus perennis
Vanlig
ögontröst, E. stricta var. brevipila [i Lid var. stricta, evt.
en underart]. Synbarligen den vanligaste arten.
Skottlandsögontröst,
E. scottica. Några ex uppvisade
karaktärer som tydde på den.
Ljungögontröst,
E. micrantha. Något ex med karaktärer för denna.
En
avvikande grenad ögontröst med ljusgrön ovanligt tjock stam. Kompakt konstig
form.
Vi sökte
efter shetlandsögontröst, E. arctica
ssp. borealis, men hittade ingen
typisk.
I
Mossberg 2003 anges den som ssp. borealis
till E. arctica (och ogrenad på
bilden), men i Lid 2005 heter den E. arctica
[shetlandsaugnetrøst. Splittad?] (och kan även vara rikt grenad enligt Lid).
Släktet Euphrasia är mycket invecklat och inte
helt utrett i Norden [“svært komplisert”].
Campade
på Ogna camping.
Klockan
02:00 kom 4!! poliser (varav 2 kvinnliga trevliga) och väckte oss med ficklampor. De hade
fått anmälningar om en mystisk SAAB utan nummerskyltar och hade spårat oss hit.
De åkte iväg efter en del pappersvisande av stöldanmälan, registreringsbevis,
körkort mm.
3 augusti
Ogna
camping, Hå kommun, Ro.
Sanddyner
och våtmark mellan campingen och havet:
Dynknipprot, Epipactis helleborine var. neerlandica
Kärrspira, Pedicularis palustris
Vanlig
ögontröst, Euphrasia stricta var. brevipila mycket riklig
Ognasanden,
mellan Ogna och Sirevåg, Hå, Ro.
(p-plats
vid grillkiosk med gång under järnvägen på vandringsleden “Nordhavsleden” genom
planterad barrskog ut till dynområdet Ognasanden längs kusten).
Stort
område med gamla och nyare sanddyner med fina fuktsänkor (SE BILD):
Islandsgentiana,
Gentianella amarella ssp. septentrionalis [jærsøte] (SE BILD) (Alla ex var enfärgat ljust lila. I
Mossberg 2004 står det “gräddvit med violetta inslag”, detta ställde oss ett
tag, men med Lid 2005 kommer man rätt; krona gulkvit eller bleikfiolett).
Vanlig
ögontröst, Euphrasia stricta var. brevipila mycket riklig
Sandpyrola,
Pyrola rotundifolia ssp. maritima (SE BILD) endast på en liten plätt i söder
Dynknipprot,
Epipactis helleborine var. neerlandica (SE BILD) allmän (bör vara samma form som dynknipproten i Danmark)
Äkta
strandnycklar, Dactylorhiza purpurella
purpurella spridda,
överblommade ex
Svartklint,
Centaurea nigra
Slåtterblomma,
Parnassia palustris
Gruslupin,
Lupinus perennis
![Islandsgentiana, Gentianella amarella ssp. septentrionalis [jærsøte]](Images/norge-20.JPG)
Åkte in
till Lensmannakontoret i Varhaug för att hyra regisstreringsskyltar som som
nattens poliser rekommenderat, men de ville inte hyra ut så många dagar.
Så vi
körde in till Stavanger sentrum och letade upp adressen till Statens Vejvesen,
låg förstås 2 mil söderut, i Forus, som vi passerat en timme tidigare.
Här
kunde vi så köpa tillfälliga skyltar för 1100 NOK som klistrades på och gällde
till 6 augusti, sedan var trubblet med skyltarna avklarat.
Körde
sedan E 39 norrut från Stavanger ner i två mycket spektakulära tunnlar mellan
Randaberg och Rennesøy; Byfjordstunnelen, 5875 m lång och som djupast 223 m.u.h.
och Mastrafjordtunnelen, 4425 m lång och 133 m.u.h. Bomavgiften var just avskaffad, har tidigare varit väldigt
dyr här.
Rennesøy,
Rogaland
Öster om
Eftarvåg, vid en liten p-plats till hus nära havet;
Hinnbräken,
Hymenophyllum wilsonii (SE BILDER NEDAN). Riklig på brant klippa inne i
skogbeklädd blockterräng (tips av Jan-Thomas Johansson).
Södra
Rennesøy, Ro.
Vid
gården Dahl där vägen tar slut.
Ljungvicker,
Vicia orobus
Kustgullpudra,
Chrysosplenium oppositifolium
Öster om
gården sökte vi intensivt i ett par timmar nedanför stort berg efter raggträjon
(Dryopteris pseudomas) utan att
lyckas. Besvärlig terräng med mycket brant blockmark med snår, nässlor och höga
örnbräken. (SE BILD NEDAN). Såg träjon, lundbräken, örnbräken, svartbräken, glansbräken,
stensöta, men ingen raggträjon. Jan-Thomas Johansson ringde ett par timmar
senare när vi var på väg söderut och sa att på SBF-exkursionen hade de sett
raggträjon i vägkanten, 3 ssp. dessutom. Mycket märkligt att vi inte hittade
ett enda ex. Verkar som om de växte en bra bit före man kom fram till
gården. Resans största dipp. Får bli en tur till Vestlandet för denna art,
hedstarr och havsbräken. Andra arter vi fick lämna av tidsbrist och
logistikskäl på trippen var spansk martorn (Eryngium
bourgatii) i Uburen samt äkta
silverbräcka (Saxifraga paniculata
paniculata) & skredvedel (Oxytropis
campestris scotica) i Hjelmeland.
Mosterøy,
Rennesøy kommun, Ro.
Vi hade
sökt en lokal för purpurljung (Erica cinerea)
på fastlandet NV om Stavanger utan att hitta den, och på ön Bru var det
besvärligt att komma åt västsidan pga brist på vägar. Kändes väldigt tidsödande
att gå så långt, och det började bli kväll.
Men när
vi tankade på Smart på Mosterøy fanns det fina ljunghedar i klippterräng precis
ovanför macken, och här var det mycket rikligt med purpurljung i fin blom (SE BILD).
Körde
sedan E 39 söderut till Ålgård och rv 45 österut till Øvstebødalen,
där vi campade i fjällbjörkskogen i en fin dal med ganska vilt utseende.
4 augusti
Körde
Øvstebødalen och Hunnadalen fram till Sinnes, sedan en ganska nybyggd sträcka
av en väg över Urvassheia, utan vägnummer fram till Nomeland i Setesdalen.
Mycket bergig och brant väg, men den sparade många mil bilkörning. Vägen kallas
“Suleskarvegen – for deg som har tid”.
Körde
sedan norrut i Setesdalen på rv 9. Kollade en säter efter baggsöta (Gentiana purpurea).
Andra
försöket gjorde vi på chans i den lilla byn Bjåen uppe i nordligaste Setesdalen (Bykle kommun,
Aust-Agder):
Här
hittade vi denna storvuxna gentiana, inte på ängsmark eller betesmark som jag
hade trott utan i blött backkärr inne i fjällbjörkskog. Tredje arten Rune tog
från bilen. Massor av plantor i fin blom eller överblommade
Sedan
dröjde det bara en kilometer, längs rv 9, vid gränsen mellan Aust-Agder och
Telemark, och den blev extremt riklig i hela skogen ända fram till vägkanten.
Tusentals ex så fort man stannade bilen. I Haukeligrend tog vi västerut på E
134 längs södra delen av Hardangervidda, och körde 25 km västerut på
kalfjället.
På
fjällheden behöver baggsötan inte några backkärr för att klara sig
verkade det som, verkade indifferent för både bergart och fukt, fanns överallt
i mängder.
Vi
tältade på kalfjället på cirka 1100 m.ö.h. På en kvadratmeter räknade vi uppåt
80 plantor, en hel del sterila vegetativa skott, men även en hel del i fin
blom. Vi var tvungna att slå upp tältet på 6 ex gentiana för att få plats !
Det var
25 grader varmt, vindstilla, full sol och badbart i småpölarna på 1100 meter
klockan 20:00 på kvällen denna heta sommar. Idag höll vi semestertempo.
Gentianan firades med Laphroaig, öl & vin (viktigt med vätskebalansen).
5 augusti
På
förmiddagen åkte vi 1 mil västerut och kom då in i fylket Hordaland igen.
Vi gick
rätt upp på brant fjällsluttning söder om E134 upp till små snöfält på cirka
1400 m.ö.h.
Här var skifferfjäll och mer artrik flora jämfört med urberget på
tältplatsen en bit österut.
BILD TILL HÖGER: Rune letar fjällbrudar i rasbrant.
Fjället
Sveigen, vid Uleåvatnet, Odda, Ho.;
Fjällvårbrodd,
Anthoxanthum alpinum
Fjällveronika,
Veronica alpina
Fjällskråp,
Petasites frigidus
Liten
smörblomma, Ranunculus acris var. pumilus
Mjölkdunört,
Epilobium lactiflorum
Svarthö,
Bartsia alpina
Rosenrot,
Sedum rosea
Stjärnbräcka,
Saxifraga stellaris
Krusbräken,
Cryptogramma crispa
Taggbräken,
Polystictum lonchitis
och nära
vägen mängder av baggsöta, Gentiana
purpurea
Fåglar i
området var fjällvråk, korp, pilgrimsfalk, fiskmås, gråhäger, ringtrast,
lappsparv, blåhake och lövsångare.
Körde
sedan österut längs E 134 via bluesfestival i Notodden där vi hann handla kött
innan de stängde 18:00. Svårt att hitta affärer öppna efter 14 en lördag i
Norge, och på söndagarna är i princip allting stängt. Fast bensinmackar som
Statoil är din vän på vägen, med saker som Taco wraps för 19:- och öppet för
det mesta.
Körde
via Drammen ner till Hurum kommun, Buskerud:
Kollade
området i Sagene med f.d. barkhögar. Verkar inte vara mycket kvar av de arter
som sågs 1998; surbjörnbär (Rubus
sulcatus), nordbjörnbär (R.
septentrionalis), R.leptothyrsos,
Galeopsis pubescens, mest måror och gråbo, men vid infarten fanns Elytrigia
elongata kvar.
I Lid
2005 anges år 1999 som första årtal för arten, men Berg & Jirle såg den här
1998, kanske beläggen inte blev bestämda förrän 1999 ?
Alldeles
öster om Sagene ligger pappersbruket i Tofte (Sødra Cell A/S). Tittade in genom
nätstaket med TV-övervakning på barkhögar innanför, men såg inget lovande i
växtväg.
Desssutom
var allt timmer vi såg innanför färdigbarkat buntat importerat timmer. Verkar inte
så lovande för framtida ruderater.
Övernattning
i Oslo återigen hos lektor Bjureke.
6 augusti
Långfrukost. Avfärd strax innan
12 från Oslo.
Det var
+31 grader idag. Trots en båt av vägen i Uddevalla, EM i friidrott-köer i
Göteborg och seriekrock vid Helsingborg gick det undan. Viss skillnad på rak
motorväg och norsk krokig europaväg med 70-80 som högsta hastighet.
I södra
vägkanten 100 meter söder Romelanda kyrka (5 km NO Kungälv), Boh.
Naggbjörnbär,
Rubus lamprocaulos sect. Corylifolii
Serie Suberectigeni
Tips av
Ulf Ryde. Nedåtkupade blad en ovanlig fältkaraktär.
Ungersk syrén, Syringa josikaea
Referenser:
Blyttia. Norsk Botanisk Forenings tidsskrift. 1985-2006.
Lid
& Lid. Norsk flora. 7. utgåva. 2. opplag. Red: Reidar Elven. Oslo 2005.
Mossberg
& Stenberg. Den nya nordiska floran. Stockholm 2003.
Pedersen
& Schou. Nordiske brombær. AAU Reports 21. 1989.
Karlsson
1998. Förteckning över svenska kärlväxter. Sv. Bot. Tidskr. 91:241-560 (1997).
Kulturväxtlexikon.
Alden, B. et al. Lund 1998.
Flora
Nordica. Vol. 1-2. Red: Jonsell, B. Stockholm 2000-2001.